Maine Coon är en av världens mest populära kattraser. Denna stora och vänliga familjekatt är känd för sin halvlånga, silkeslena päls och yviga svans, och har en fascinerande historia som sträcker sig tillbaka till sjöfartsdagarna i Amerika på 1800-talet.

Med sina stora tassar och muskulösa kropp är Maine Coon en imponerande syn, men det är deras kärleksfulla personlighet och sociala natur som gör dem till en älskad följeslagare för kattälskare över hela världen. Läs vidare för att ta reda på mer om denna fantastiska ras.

Glöm inte att försäkra katten! Särskilt viktigt är det om du har en renrasig katt. Kolla in vår recension av djurförsäkringsbolaget FurryChamp!

Intressant fakta och historik

Main coon gråbrun katt ligger på golvet

En Maine Coon anses vara den första kattrasen från Amerika och har troligen sitt ursprung från de långhåriga katter som sjömän tog med sig på sina båtar över till den amerikanska staden Maine på 1850-talet.

Dessa katter parade sig sedan med de lokala katterna och deras avkomma blev i sin tur stora och robusta katter med halvlång päls och yviga svansar. Deras yviga svansar påminde om en tvättbjörns (raccoon) svans, så därav namnet Maine Coon.

Maine Coon är Nordamerikas enda inhemska långhåriga tamkattsras och den visades upp på utställning första gången år 1878 i staden Boston.

I början på 1900-talet höll rasen nästan på att dö ut då intresset för Maine Coon-katter svalnade väldigt, men den överlevde främst genom att bli en mycket uppskattad rått- och musjägare åt bönderna.

År 1953 bildade några Maineinvånare en kattklubb, ”The Maine Cat Club”, för Maine Coon-katter i ett försök att bevara rasen. De hade exempelvis utställningar med enbart Maine Coon-katter och de lyckades väl med sitt uppdrag, för rasens popularitet steg betänkligt igen.

Den importerades till Storbritannien på 1980-talet och 1986 registrerades det första exemplaret av Maine Coon i Sverige. Men det dröjde till år 1989 innan den första svenska kullen föddes.

Maine Coon är en av de mest populära kattraserna i Sverige.

En Maine Coon kan ibland födas med sex tår! Det härstammar från en genetisk mutation som sägs ha uppstått för att hjälpa rasen att använda sina tassar som ”snöskor” under rejält snöiga förhållanden.

Päls och teckning

Maine coon katt spetsar öronen när den ligger på gräsmatta

Pälsen i sig är halvlång, alltså semilånghår, silkeslen och tät och dess underpäls är mjuk och fin, men den exakta texturen är individuell och beror på vilken färg katten har på sin päls.

Men man kan ändå säga att den har två sorters päls; underpälsen är fluffig för att hålla katten varm och det yttre lagret är vattenavstötande så att katten inte ska kylas ned av regn och snö.

Pälsen är längre under magen, på ryggen och bakbenen och kortare på huvudet, skuldror och framben. På höst och vinterbör en Maine Coon-katt ha en pälskrage som ska börja vid skuldrorna, och dess mycket långa svans är yvig och bred. Den är perfekt för katten att svepa om sig på kalla nätter eller att använda att sitta på som ett värmande underlag.

Öronen har också mycket päls och ofta har de tofsar på själva öronspetsen. Den har även gott om päls på sina tassar, då de fungerar som snöskor, så att inte katten ska sjunka så lätt genom snön.

Alla färger är tillåtna med undantag för choklad, lila och maskade mönster (där pälsen är mörkare på ansiktet, svansen och benen).

En Maine Coons päls finns exempelvis i färgerna röd, blå och svart. Men vanligaste mönstret är brun tabby, vilket betyder att katten har virvlar och att pälsens fläckar är fördelade så att pälsen får ett marmorerat mönster.

Pälsen måste skötas om regelbundet för att hållas i fin form, men den tovar sig oftast inte så mycket, även om det är individuellt. Tyvärr så fäller de dock väldigt mycket päls, vilket är viktigt för en blivande ägare att veta om.

Det är också viktigt att veta att man oftast behöver klippa bort päls på rumpan, annars kan katten få med sig avföring i pälsen. Pälsen kan behöva tvättas när den ser fet och trådig ut.

Fysiska attribut

Maine coon katt tar ett skutt utomhus

Då en Maine Coon är den största av alla kattraser är den en stor, stabil och ståtlig katt som även är lång och muskulös. De kan bli upp till en meter långa och 40 cm höga!

Den har kraftig benstomme med robusta ben med stora tassar, en rektangulär kroppsform och ett brett bröst. Huvudet har ett fyrkantigt utseende med höga kindben, och dess öron är stora, spetsiga och breda vid basen och sitter högt upp på huvudet.

Ögonen är medelstora, ovala och uttrycksfulla och kan vara gröna, guld eller kopparfärgade, och vita katter kan ha blå eller olikfärgade ögon. Fullvuxna honor väger kring 3,5–6 kilo och hanar brukar väga mellan 6–8,5 kilo.
Många Maine Coon-katter är inte fullvuxna förrän de är 3–5 år gamla.

Hälsa och sjukdomar

Här följer exempel på sjukdomar som en Maine Coon kan drabbas av:

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) – Symtomen brukar visa sig då katten är 2-4 år gammal och kan vara exempelvis att katten andas högt, är väldigt trött och drabbas av viktnedgång. Sjukdomen kan leda till blodproppar, hjärtsvikt och även dödsfall. Uppfödare bör skanna sina avelskatter innan parning för att minimera risken för spridning av sjukdomen.

Ledsjukdomar som höftdysplasi – är en ärftlig sjukdom och vanligare hos större kattraser. Tecken på att din katt är drabbad är till exempel om den undviker att hoppa upp på exempelvis ett bord, att den rör sig mer försiktigt och mindre än den normalt gör.

Tandsjukdomar – en Maine Coon kan ha problem med smärtsamma bettfel, och det beror på dess huvudform och att över- och underkäken inte har en optimal passform. Borsta din katts tänder minst två gånger i veckan och se till att din katt har regelbundna kontroller av munstatus hos veterinär.

Om du misstänker att din katt kan vara drabbad av någon av dessa sjukdomar eller något annat bör du genast kontakta en veterinär!

Vem passar rasen Maine Coon till?

En Maine Coon är en kärleksfull, snäll, tålmodig och tillgiven familjekatt. Ägaren/familjen till denna ras behöver verkligen ha tid att inkludera katten i hela familjen och deras liv. Man bör inte heller ha problem med att ha en katt som följer efter en vart man än går i hemmet.

Men en Maine Coon är ingen knäkatt utan befinner sig helst nära och bredvid dig istället. En Maine Coon passar i regel mycket bra ihop med både barn, andra katter och hundar. Den vill inte bli lämnad ensam hemma någon längre stund, så om ingen vanligen är hemma dagtid måste man se till att ha en kattvakt som kommer och umgås med katten.

En Maine Coon passar som innekatt men vill gärna också vistas utomhus då den är aktiv och social av sig. Den är en underhållande och rolig ras som är lätt att träna upp, så att lära den att gå i koppel ska inte vara några problem. Och lär den gärna också olika tricks, som exempelvis apport.

Den behöver få klättra, jaga och röra på sig ordentligt varje dag, så ägaren till en Maine Coon måste ha olika interaktiva leksaker, bollar och kattspön. Och de flesta Maine Coon-katter brukar även älska att leka i och med vatten!

Denna ras gillar att kommunicera och kan ha ljud för sig som ylanden, smackanden och pipanden. Men den har en mjuk röst och är oftast inte högljudd, även om det är individuellt.

Var artikeln hjälpsam?

Genomsnittligt betyg 2 / 5. Antal röster: 3

Inget betyg satt