Möss och råttor är skygga smådjur och det är oftast svårt att få en skymt av dem. De är dessutom snabba och lyckas man se dem är det inte alltid enkelt att avgöra vilken typ av gnagare det rör sig om. Men det finns några saker som skiljer dem åt, bland annat storleken och vilken typ av spår de lämnar efter sig.

Storlek och utseende

Brunråttan, som är Sveriges vanligaste råtta, blir mellan 20 och 30 cm lång. Svansen är 15-23 cm och sammantaget är råttan betydligt större än de möss vi vanligtvis hittar.

Husmusens kropp är 8-9 cm och svansen ungefär 9 cm. Skogsmusen finns i två varianter, större och mindre. Den större har en kropp på 9-13 cm och den mindre liknar husmusen i storlek med en kropp på 8-10 cm. En mus kan ta sig in genom väldigt små hål och sprickor, så små som 6-7 mm.

Möss och råttor liknar varandra till färgen som varierar från gråbrun till mörkt brun med ljusare eller vitaktig undersida. Däremot skiljer sig deras svansar åt. Råttan har en naken, fjällig och kraftig svans medan musens är smalare och hårigare. När de är små har råttungar, i motsats till musungar, stora huvuden och tassar i förhållande till sina kroppar.

Brunråtta Rattus norvegicus
Brunråtta (Rattus norvegicus) är vår vanligaste råtta i Sverige.

Spillning

Har man inte möjlighet att ta en titt på gnagaren i fråga kan man i stället leta efter spillning. Möss äter så lite som två gram mat per dygn medan råttor äter det tiodubbla.

Råttor producerar med andra ord både större och mer spillning. Deras avföring är ungefär 18 mm lång och har trubbiga ändar. Mössens har spetsiga ändar och är vanligtvis mellan 6 och 10 mm.

Mössen sprider spillningen där de går medan råttor samlar sin avföring på platser där de inte rör sig. Ett lustigt sammanträffande är att spillning från både husmus och skogsmus har samma längd som deras fotavtryck.

Gnagmärken

Gnagmärken är ofta lätta att hitta eftersom både råttor och möss har ett ständigt behov av att slipa ner sina tänder då de hela tiden växer.

Mössens gnagmärken är ungefär hälften så stora som råttornas, bara 1,5 mm breda, och bettområden från möss är mer oregelbundna och ojämna än råttors.

Hör man kraftigt gnagande läten från källaren eller vinden kan man vara ganska säker på att det är råttor man har att göra med.

Skogsmus Brandmus Apodemus agrarius
Skogsmus, närmare bestämt en brandmus (Apodemus agrarius)

Föda och bon

Husmusen föredrar att bygga bon i väggar, på vindar och under golv och den håller sig alltid kring hus och gårdar eftersom den vill bo inomhus under vintern. Den äter helst spannmål, frön, gryn och frukt.

Skogsmusen lever helst fritt i naturen men kan i vissa fall komma in i bostäder och andra byggnader. Den äter knoppar, skott och nötter. Möss kan leva på ganska torra ställen till skillnad från råttor som behöver kontinuerlig tillgång till dricksvatten.

Råttor gräver långa system av gångar under jorden där de bor och förvarar sin mat. I städer lever de ofta i avloppssystem. När det blir kallare flyttar de gärna in hos människor eller djur. Råttor är allätare och lever av allt de kan komma över, från växtdelar och nötter till sopor och spannmål. De behöver äta en tiondel av sin kroppsvikt varje dag.

Beteende

Råttor är mer skeptiska och försiktiga än möss, vilket man kan märka när man vill försöka fånga dem i fällor. Det kan ta 2-4 veckor innan man lyckas fånga en råtta medan det brukar gå betydligt fortare att fånga en mus. Råttor är överlag rörligare än möss. De klättrar och simmar bra och springer alltid längs väggar.


Här kan du läsa fler artiklar om olika gnagare!

Var artikeln hjälpsam?

Genomsnittligt betyg 4.4 / 5. Antal röster: 14

Inget betyg satt